FikamedRiikka

I oktober band jag och Lowa ett eget gemensamt eveghetsband, jag blev hennes gudmor och lovade henne därmed att hon aldrig ska bli av med mig. Inte ens om hon skulle vilja! Jag knöt ihop detta band med min alldeles första doptårta.

Jag och min bästa vän hade spånat idéer till hennes dotters doptårta länge och väl. Vi har mms:at och FB:at bilder till varandra helt hysteriskt. Hon skickade en bild på en tårta liknande denna ovan och sa att den vill hon ha. Jag deklarerade att hon är spritt språngande galen, det kommer aldrig att gå! Hon är dock envisare än mig och hävdade att det kommer det visst att göra. Dessutom lovade hon att hjälpa mig med dekorationerna så att det inte skulle ta allt för lång tid. Jag tror att det tog ca8 timmar att göra dekorationerna, och då var vi två! Är man nybörjare och hela tiden måste googla och testa sig fram så tar det sin lilla tid. Fasiken vad jag svor över rosorna. Emilie ville ha "knubbrosor" och jag har precis lärt mig göra rosor överhuvudtaget, med en teknik som går ut på att göra tunna bladliknande rosor dessutom. Men med lite hjälp av google och mycket gör om gör rätt så gick det till slut. Bladen fick jag till endast genom att titta på bilden och improvisera. Övriga blommor har jag olika stansar som jag köpt. Knapparna fick vi till genom att trycka en vanlig knapp i sockermassa. Haha! Det finns juh knapp-stansar men jag äger inga. Man taget vad man haver-mentalitet som sagt ;) Emilie är också kreatören bakom den fina fågeln!

Tårtan är gjort på lika delar botten, hallonmousse, vitchokladfluff och hallonsmörkräm. Kombinationen av smaker var god men jag önskar att jag haft lite tjockare lager av allt. Det hade gett en fluffigare och ännu lyxigare känsla. Det här är nog den första tårtan som jag är riktigt nöjd med! Småskavanker i locket dock men så små så dom syntes knappt om man inte synade tårtan i sömmarna. Några tog flera bitar när tårtan serverades och det är juh alltid ett gott tecken. Men framförallt så var Lowa och hennes föräldrar mycket nöjda med den. Och det var väl det enda som egentligen räknades.